sömnbrist.

Det är synd om mig tycker jag.
Hösten brukar vara en tid då min energinivå håller sig i
bottennivå. I år har den sjunkit långt under.
Detta beror på att jag börjat vakna varje natt vi tvåsnåret
och trotts tröttheten är det helt omöjligt att somna om innan
klockan närmar sig fem.
Jag snurrar och funderar och vrider mig och letar en position där
den onda armen och axeln värker mindre och den övriga
kroppen kan koppla av, går upp och tar mig något att äta och tittar
in på Facebook där alla utom de som är på andra sidan jorden sover sött,
så kollar jag alla fönster tittar på natten och spanar efter ljus i något
enstaka fönster för att känna gemenskapen med någon annan sömnlös.

Natten som gick sken månen så starkt det var ljust som på dagen tänkte jag.
När tidningsbudet skramlade förbi med sin vagn nedanför balkongen
bestämde jag mig för att NU får det vara nog och lyckades förflytta mig
in i drömmarnas rike igen, då var klockan fyra och klockan åtta var det
dags att vakna igen.

Jag känner mig långt ifrån utsövd.

Funderar på vad det är som väcker mig egentligen... är det bara axeln?
Jag tror inte det för tankarna som snurrar handlar inte om den,
de går till mina fina elever, till dem jag haft och till de nya jag har och
till alla som jag arbetar med och möter på vardagarna.
En del är trötta och behöver styrka och energi för att orka med att
göra det som vi är ålagda vilket i sig är mer än vad som kan förväntas
av en människa med alla möten, relationer, och känslorna barnen
och ungdomarna väcker, alla mål som styrdokumenten kräver att vi
hjälper dem att uppnå och den dokumentation lagen begär.

Det krävs struktur, vilja och motivation att rikta energin på det vi
orkar göra istället för allt vi inte hinner eller förmår.
Och nyss var Skolinspektionen här och satte spotlighten på bristerna, nu
letar vi rutiner och struktur för att bevisa att det som ska göras,
görs i vår skola.
Det handlar mycket om fina ord som bedömning,
måluppfyllelse, grundsyn, helhetstänkande, bemötande och inflytande.
Ingen ska utsättas för känkningar vare sig av andra elever eller vuxna...

Jo,
det är mycket och jag är ny i mitt arbetslag, där jag upplever att mycket
gått på lösa boliner och fixats om en väldigt bra i sista stund, och känner
förväntningar att jag ska göra  saker jag inte riktigt har koll på och
kritik för att jag lägger mig i saker jag inte har med att göra...

Nattsnurret får skulden till att jag igår helt missade hur schemat
såg ut och virusar som gjort att barn fick stanna hemma gjorde att allt
löste sig till det bästa trots min virrighet där jag sprang runt och letade
bortslarvad nyckelknippa istället för att delta i undervisningen.

Natten som kommer blir en timma längre... Önskar jag kunde utnyttja
den att sova igen en smula.
Så här års är det bästa med sommartiden den extratimman.

Vad har du för knep att komma ihåg åt vilket håll man
ställer om sin klocka?
Det finns ju några varianter...
Fall Back, Spring Forward är min favorit.

Nåt som inte hör till favoriterna är politiken som Björklund tillåts
driva kring barns utbildning...

Undrar hur han sover om nätterna???

Hur som helst, till Dig:

Allt  Gott!