sicket mörker det är.

och att man nog borde se till att skaffa sig en reflex med det snaraste.
När blev det en sån höst?
Jag hade ju knappt givit upp väntan på att det äntligen skulle bli sommar.

Idag när vinden tog i virvlade löven som guld i solskenet på skolgården och barnen jagade dem som i dans. Med vindbyarna kom molnen och vi hade ju redan i morse hört om regnvädret som närmade sig väster ifrån....

Jag hade ett glatt inlägg i tanken när jag började skriva...
Ett om utbudskvällen jag varit på där vi, skolpersonal, blev bjudna på smakprov från en mängd teatergruppers barn och ungdomssatsningar inför hösten och en god sallad med bulgur, pumpa och tsatsiki.
Det är fantastiskt vad det finns mycket skojigt att se och visa för eleverna, så enormt många begåvade människor både musikaliskt och på andra sätt.
Det fångar mig på minuten och får mig att skratta eller vilja fälla en tår.

Tänk om de som håller i och fördelar skattepengarna ville lägga lite flera mynt i högen för  barns kulturella upplevelser. De skulle vinna en massa fantasifulla, empatiska och kreativa ungdomar på sikt. Men det är ju här och nu som gäller och då är några tusenlappar för att skicka en grupp skolbarn på föreställning oöverstigligt.
Synd.

Nu sköljer regnet nerför rutorna och jag är inte ett dugg på gott humör längre.
Tittade just på Jonas Gardells "Torka aldrig tårar utan handskar"...
Kan bara skriva att nu är jag inte så sprudlande längre. Mörkt men ändå kärleksfullt på något vis. Fängslande från första stund och den fick mig då både att le men kanske mer fälla tårar. Inget för barnen i skolan men helt säkert för dig.

Men ändå

Allt Gott