Svåra saker det där att ha ett jobb där det innebär att någon ska bli glad och nöjd...
Bemötande är en viktig del så klart. Kunnighet och lyhördhet en annan. Flexibilitet... närheten till ett leende och kämnnedom om hur ens kropp talar utan ord.
Igår handlade jag med mina mått mätt rejält dyra varor i en elektonikbutik. Försäljaren hade ingen aning ens idag när jag kom tillbaka med det mycket för lilla tangentbordet att han gjort något fel.
"Jo men det ska passa!!!"
Nä du... Inte om man inte bröt loss en dryg halv decimeter, i alla fall, på den fina surfplattan.
"Men jag kan inte hjälpa dig". Blundade kassörskan.
Hon hade inte tillgång till datasystemet som låg nere. Men försäljaren, han tyckte jag kunde handla ett tangentbord hos konkurenten ett par butiker bort i köpcentrat???
Herrenadå.
Men jag gick dit och de skakade på huvudet när jag väntat de tio kunder som var före i kön.
"Datasystemet ligger nere än. Kom tillbaka i morgon."
För tredje dagen, när jag handlat en pryl för att spara tid.
Jaha. Hon skrev en lapp att jag skulle få avsluta abonemanget och häva köpet så fort som datasystemet fungerade igen. Man kan inte säga upp abonemang i andra butiker än där de har tecknats.
Tårarna brände bakom ögonlocken och lika lätt som jag skuttade ut i går, lika tungt släpade jag mig mot spårvagnen idag.
Klockan gick.
Men ännu hade inte affärerna i Nordstan stängt och där finns systerbutiken till "min" elektronikbutik.
De hittade min produkt hos producenten, för de hade fungerande datorer.
Men det fanns inte i sortimentet ännu...
Äh, de köper ju tillbaka det förlilla så snart datasystemet är uppe igen, jag kollar i en annan butik.
Jo då, snabbt hade jag en påse med rätt t-bord nu gällde det bara att göra sig av med det andra. Tillbaka till orangea butiken.
"Den är ju öppnad den hära lådan den tar vi inte tillbaka."
Men herre Gud!!!
Klockan går...
"Hur skulle jag ha fattat att det var för litet om jag inte hade öppnat kartongen och provat? Det var ju din kollega som sålde fel produkt till mig igår."
Han suckade lite och gick för att tala med sin chef, kom tillbaks för att påpeka att kartongen var öppnad och... Någonstans här kvaddar min självbehärskning och jag skriker (nog rätt högt)att han inte behöver säga ett dugg mer...
Hans butik ska inte behöva ha besväret med mig och det sista jag hör när jag med
fladdrande halsduk och påsarna rakt ut bakom mig är "men din HEMBUTIK på Backaplan..."
Nä, nu har jag två Surfplattor här ett lagom och ett för litet tangentbord och två abonemang att surfa med. Men imorgon hoppas jag att datatecknikern fixat sitt mycket viktiga jobb för att service ska kunna ges till kunden, för då ska jag häva köp och säga upp abonemang och det ska mycket till att jag handlar där igen...
Halv nio var jag hemma.
Och Allt Gott så klart
<3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar