Kvinnor och män…

...hur det blev som det blev.
Jag gick i taket... Sprang runt taklisten, med mitt
av ilska krulliga hår, flera varv.
Vad står han där och säger???
En politiker, en man med makt och en som ska vara den
med ideologi och hopp inför framtiden...
Vad säger han, jo att outbildade kvinnor
anställda inom städarskrået skulle bli mer jämställda
utbildade målande män om vi subventionerar deras löner
med skattekronor.
Det pratades om RUT och ROT.
Han jämförde tjänster som fönsterputs och fönstermålning
och undrade var i skillnaden låg?
Ja, jag ser en viss skillnad det gör jag.
Men det är inte därför jag blir arg.
Min ilska kommer ifrån mannens ovilja att erkänna sig
så fördomsfull, att inte ens vilja se möjligheten att det
skulle kunna finnas målare som är kvinnor eller att män också
blir tvingade i det här landet att ta smutsiga, underbetalda
städjobb trots rejäl utbildning.
(utbildning har förresten många av kvinnorna i yrket också)

Jag tänker att Det borde vara dags för våra politiker att
inse att det inte sitter i vad finns mellan våra ben som
skapar hur vi får leva våra liv!
Det är kultur, tradition, inkörda hjulspår och hur vi tillåter
oss att uppfostra våra barn och hur vi sedan
tillåter dem att utvecklas.

Kvinnor kan och män kan.
Men så länge de som sitter inne med kulorna(nu menar jag pengar)
och som ska leda det här landet mot framtiden anser sig
ha rätten att generalisera och kategorisera ploppa in oss i
fack där vi ska hålla oss nöjda och glada över skatteavdrag och
inte komma med krav på mer likartade möjligheter för oss alla.

Vårt samhälle påstår sig sträva mot jämställdhet, de som
arbetar i barngrupperna får utbildning i genuskunskap och
titt som tätt blir uppmärksammade på hur olika de behandlar
flickor och pojkar, medan klädaffärer och leksaksaffärer nästan
har olika entréer om du vill handla till en tös eller gosse.
Rosa fluff eller tajt glitter till tjejerna och fräcka monster
och transformers till killarna. Om jag vill köpa ett strykjärn
till en liten kille får han det i en kartong med en söt leende
flickunge på. Och alla lastbilar är förpackade i lådor med tuffa
grabbar i full färd att leka.
Tänk nästa gång på hur Du pratar med en liten bebis i vagnen
eller när Du tar den i Din famn... Det är olika.

Stora grabben eller lilla söta gumman.
Du till och med håller olika, gör olika grimaser.

Ingemar Gentz en, man som åker runt och föreläser om genusforskning
och hur flickor blir som de blir och pojkar blir som de blir,
berättade om ett expriment utfört i USA. En åhörarskara får lysnna
på ett bebisskrik, de blir informerade om att bebisen är en pojke.
De är rörande eniga om den här bebispojken är arg!
En liknande publik fick lyssna på exakt samma bebisskrik men
nu sas det vara en flicka.
Nu var det inte tal om ilska, den här bebisen var
ledsen och behövde tröst... Ja det är så det börjar.
Det är så vi formar våra könsroller.
Stora karlar gråter inte utan tar sig i kragen och ser till
att ta för sig. Medan söta flickor backar lite, väntar på sin tur
och ser till att bli omhändertagna och tröstade.
Samme Gentz säger att vi inte kan se minsta skillnad på ett
ostajlat barn innan det börjar komma i puberteten.
Utan fluff eller pokémon och med en neutral kalufs kan Kajsa vara
Kalle upp i tio-tolvårsåldern utan att Du har en chans att
veta vilket om han/hon behåller kläderna på.
Vem av dem kommer att utbilda sig till målare och vem kommer att
få den högsta lönen.

Du politikern, är det inte du som ska staka ut vägen???