vårdagjämningen.

God morgon!


Det är dagen som vi väntat på rätt länge nu.
I morgon är dagen längre än natten.
Minns Du den där isiga backen där jag inte kunde ta mig upp härom kvällen? Här porlar vattnet likt en vårbäck nerför...


I dag känns det på något vis som om DET håller andan. Som om något ligger i startgroparna och trots att det blåser, min halsduk fladdrar i vinden på promenaden, så är det helt stilla. Allt i andaktig väntan på det som komma skall...


Skatan som tänkte bo här satt så fint och väntade på flera pinnar gissar jag vid bygget. Men den ville inte vara med på kort, skuttade runt mellan grenarna medan jag smög runt på marken. Till sist skrattade hon rått och flög sin kos...


De ihopplogade snöhögarna är smutsiga och fulla med grus.
De smälter ner i de mest fantasifulla skulpturala former.
Ser Du grodan i full färd att ta ett jätteskutt?


Invid husväggen spirar löftet om en nära förestående härlig tid...


Och idag börjar det nya året i Iran...

Allt Gott <3