fortunecookies.

Den träffade rakt på näsan med en
rejäl knäpp härom dagen, kakan...
Ja, när den sa:
"det bästa sättet att få något gjort är att göra det"
eller nåt i den stilen, till en som tycker
att inget blir gjort
som hon vill bara för att hon sitter på rumpan
och väntar på ett bra tillfälle.
Oftast kommer inget bra tillfälle utan
man får skapa dem.
Det vet jag ju.
Men ändå är det en olat som jag har.
Att vänta och se.
Men det är ju så med det mesta att det är tanken på
att göra som är det jobbiga...
när man väl är igång så kan det till och med vara
riktigt trevligt.
Som min graderobsrensning för några dagar sedan.
Det var skönt att få undan alla plagg jag aldrig
kommer att ta på mig igen och nu ser jag ju att det
finns en hel del skoj att använda kvar i högar och
på galgar också.
Men nu väntar nästa projekt.
Traven med "oanvändbart" på storarumsbordet som ska
packas och iväg till någon välgörenhetsorganisation.
Ja det är bara att göra. :-)
Men det tar emot.
Som den där springträningen jag föresatt mig.
Vaden tar emot ännu men jag ger mig i alla fall iväg
ut en sväng igen och det går kanske lite lättare
för varje gång...
mindre än tre veckor kvar.

Vill man ha hjälp ska man inte be någon som har tid,
fick jag höra.
Det är dem som är uppe i fart som lyckas klämma in
en grej till att göra i sitt schema, och visst kan
det ligga något i det.
Har man en masssa tid går det ju hur bra som helst att
förhala och senarelägga,
att ta det när ett bra tillfälle dyker upp.

Jag vill bad i havet.
Solen skiner mellan molnen och jag har ett par
timmar innan jag ska ner och köa för bästa platsen
på allsången.

Jag tror bannemig jag tar och gör en badresa...

Allt Gott
<3