lugn och ro.

Jag hade en idé om vad jag skulle skriva, lite fint från jobbet
idag skulle det bli, men jag kom ur stämning om man säger så…
jäklar vad arg jag fortfarande är trots runda till Ica.
(köpte både mjölk och tandkräm och pantade lite gamla flaskor)
Jag kom hem med en stor chokladkaka med nötter och nu ska jag prova
att hitta känslan igen… texten kanske kan hjälpa mig för den handlar
om min sköna stund med avslappning för mina små ettor…

Vi rullar ner gardinerna och lägger oss platt på golvet.
Lite filtar och kuddar och plingplongmusik.

Avslappningen har jag lagt in för att öka barnens möjlighet att
hantera stress, lära känna sin kropp och hur musklerna känns när
de är spända och avspända.
Jag vill stimulera deras fantasi, empati och intresse för varandra
därför lägger jag upp det som jag gör. Vecka efter vecka med lite
olika innehåll isjälva upplevelsen i avslappningsstunden…

Följ med på en stunds villa, som vi kallar det…

Ligg på rygg med fötterna bredvid varandra, de får inte ligga i kors.
Placera händerna på magen och känn hur luften Du andas in gör magen
rund som en ballong och hur platt den blir när den använda luften
sipprar ut igen.
Koncentrera Dig en stund på hur magen rör sig när Du andas och stäng
ögonen…
Nu ska Du knipa med Dina tår. Kniiiip och spreta med dem åt alla håll,
låt tårna vila, spänn dina ben, vaderna, låren och rumpan
spänn verkligen stenhårt… slappna av och låt benen falla ut lite åt sidan
och känn hur tunga de är mot golvet.
Tryck hela stora ryggenn ner i golvet så att den blir aldeles
platt och slappna av.
Dra upp axlarna mot öronen håll dem där en stund sedan lyfter Du
dem mot taket innan Du låter dem långsamt falla tillbaka mot golvet…
Känner Du magens rörelse fortfarande?

... Tystnad och plingplongmusikens stilla plingande...

Mmm, nu ska Du knyta nävarna… Knyt, knyt, knyt… och spreta
med fingrarna åt alla håll och sträck armarna utefter sidan och
gör dem raka som glasspinnar.
Låt armarna och händerna vila vid sidan av dig handflatorna är
vända mot taket du känner hur tunga dina armar är mot golvet…
hur ryggen och benen vilar för sig och hur magen
rör sig i takt med dina andetag…
Slappna av i nacken, i hårbotten i öronen och pannan och näsan.
I tungan och kinderna, halsen bröstkorgen och i magen…

Dina lungor ser till att varenda muskel får syre genom blodet
som Ditt hjärta pumpar runt i kroppen.
Blodet hämtar näring också i magen från lunchen
och frukosten Du ätit idag…

Musik och stilla andetag fyller rummet.
Några barn tittar upp men blundar igen…
någon prasslar med ett byxben…

Idag är Du på en liten väg i skogen i Din fantasi…
Det är en vacker skog, solen skiner genom grenarna och Du
känner Dig lugn och trygg.
Du har en present med dig som Du tänkt ge till någon Du gillar
mycket och Du har lagt ner mycket arbete på att göra ett
riktigt vackert paket.
Plötsligt är det något som står i vägen för Dig…
Men det är ju inga bekymmer för Dig heller…
Du klara vad som helst så du tar dig så klart förbi hindret.
Och fortsätter glatt genom skogen. Ja, Du är faktiskt så glad
att Du gnolar på en sång som du gillar…

Nu får barnen vara lite i sina skogar och musiken går…

Nu ska vi ta oss tillbaka till vår skola och jag vill att Du
fortsätter blunda tills jag säger att det är okej att titta igen…
Rör på Dina tår.. rör på fingrarna och på benen och armarna…
Sträck på Dig så du blir lång som Rs stavhopparstav och rulla
ihop Dig till en liiiiten boll…
Sträck armarna mot taket och ut åt sidorna… gnugga handflatorna
så att de blir riktigt varma och klappa Ditt ansikte och Dina
öron med de varma händerna,
skrynkla ihop hela ansiktet och gör ett riktigt stort och soligt leende…
Sätt Dig upp… öppna ögonen.

Glada ansikten, förväntans fulla att berätta om dinosaurierna som
stod i vägen och benen som kapades på dem för att komma fram med
det hjärtiga paketet till en bortgången släkting.
Eller den jättestora blomman som hoppades över med enormt skutt
så att bästa kompisen kunde få det randiga paketet…
någon hindrades av en elefant men det var enkelt för honom att ta
sig mellan benen på den.

Idag fick innehållet i paketet bli vars och ens hemlighet…
man behöver träna på att inte alltid säga allt också:-)

Den här stunden hoppas jag vara början på att skaffa sig
verktyg för barnen att lättare hantera uppväxten och det stressiga
vuxenlivet... och samtalen kring vad de ser i sina huvuden önskar jag
ger dem förståelse för hur olika vi kan tänka och det ändå är ”rätt”

Allt Gott
<3

Lite mer ledsen än arg nu...