Inskickade i grevens...

tid.
Frågeställningarna till litteraturseminariet i morgon.
De kom iväg rätt dag i alla fall så nu hoppas jag hamna i en
pratglad grupp i morgon kväll för ämnet är intressant.
Även om jag kanske inte höjer mitt värde som olegitimerad
skolarbetare ökar jag kvaliteten i mitt dagliga arbete genom
att bättre förstå och fundera kring vad det jag gör och säger har för
inverkan på barnens inhämtande av kunskaper. Både i de
ämnen som ska betygsättas och om sig själva och hur de
fungerar i samspel med
andra barn och vuxna i det vardagliga livet.

Vi pratade lite hastigt om hur man inspirerar och hur man lägger
hinder för glädjen att lära.
Det finns undersökningar som visar att barn i början av skolåren
tappar sin nyfikenhet och motivation att ta reda på saker
de vill veta... De slutar fråga "Varför?" och "Vad är det?"
De stretar emot och "jag kan inte!" hörs mellan bänkraderna i syfte
att få slippa undan tiokamrater och hårda och mjuka vokaler.

Hur ska vi behålla nyfikenheten även hos oss själva. Hur
gör vi nyttan tydlig av att kunna allt viktigt som vi så gärna
vill lära de små liven...

Läste nyss en mening i stil med att: det krävs en del av oss
att bli den vise läraren som som inte bjuder in i sin visdoms skugga
utan leder dig till ditt eget förstånds tröskel...
Fint tycker jag.


<3
Allt Gott!